Du är mitt öde?

Jag känner på mig, jag känner det ända in i benmärgen att du och jag ska finnas i
varandras liv. Det har hänt så mycket mellan oss att knappt andra människor upplever
så mycket med någon annan i hela sitt liv. Jag har gjort mina misstag, jag har haft mina
tankar. Men ja, du får sluta att vara så sur och förlåta någongång...

Mer än såhär skriver jag inte, för jag vill inte hänga ut någon.

Vaio.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Dagens visdomsord: